27 december 2014

Dan efter dan efter dan...

... eller något. Jag hoppas i alla fall att alla har haft en superfin jul! 

Min jul har åtminstone varit över förväntan. Julfirandet har för min del varit ganska "meningslös" a.k.a. inte värst speciell de senaste åren. I år däremot fanns faktiskt julkänslan där och jag njöt i fulla drag. Julafton tillbringades med la familia med Kalle, ett mindre julbord och allmänt häng i soffan. Kvällen avslutades hos Rosenborgs i vanlig ordning. Mysigt! Juldagen tillbringades med la whole familia! Bus med ungarna, julbord och öl. Tog tillfället i akt och visade vilket syskon i familjen som är TP-mästare (inte sådär jätteviktigt att syrran och Henke var på mitt lag). Sokrates var svaret på sista frågan och segern var vår! 

Idag har jag tagit det allmänt lugnt. Borde egentligen ha pluggat mycket mer men det får vänta till morgondagen. Då skall jag ta tag i läsning av kurslitteratur (som ligger på hög) innan det är dags för tjejkväll med mamma och sis. Köpte en iPad Air idag för att underlätta läsningen av all litteratur. Det mesta läggs upp som PDF:er så det kändes sådär att ha en liten iPad Mini. En nödvändig och faktiskt relativt billig uppgradering, kom undan med 3500 spänn. Så nu skall läsningen förhoppningsvis gå lättare, när texten är större än 10p... Och vilken supermaskin detta verkar vara, precis som min älskade Mac! 

Well, dags att sova. God fortsättning på er! 



16 december 2014

Några timmar till.

När studenter säger att de pluggar, vad de egentligen gör: hänga gubbe! Ronja hängde inte en jävel den dagen, viktigt att poängtera!
Till höger: lista på en del av litteraturen vi skall ha läst under jul, som förberedelse inför kommande hemtentamen. 

Alltså... bloggen ligger så in åt helvete i lä just nu! Vi har haft hemtentamen, grupparbete, kaotiskt långa dagar med omänskligt tidiga mornar, högar av litteratur och så vidare. På torsdag skall vi äntligen få lämna ön. Jag säger äntligen, inte p.g.a. Gotland, utan p.g.a. den energi som inte längre existerar och behöver fyllas på i form av julmat, julgodis, familj och hundmys. Speciellt hundmys! 

Ni kanske kommer ihåg att jag nämnde en nischad blogg för ett tag sedan? Well, I'm working on it. Förhoppningsvis hittar jag några luckor under "juluppehållet" (som egentligen inte alls är ledig tid, snarare sitta-med-näsan-i-böcker-inför-hemtentamen-tid) att fixa och trixa med den. Det vore himla kul faktiskt! 

Skall även försöka blogga lite mer här. Jag älskar ju att blogga och jag hade aldrig någonsin kunnat föreställa mig en värld där det inte fanns tid till det, men där är vi nu... 

19 november 2014

Good Mythical Morning

Jag är ganska dålig på att fastna framför YouTube, blir oftast uttråkad och gör annat. Men ibland dyker man över de där kanalerna som man sedan funderar på hur man kunnat leva utan. Som Good Mythical Morning, till exempel. De är så otroligt jävla roliga! Nedan är ett klipp med PewDiePie som kanske inte är speciellt... korrekt, egentligen, men ändå väldigt underhållande! Ni kommer förstå vad jag menar om ni klickar igång klippet. 

Det här är egentligen inte deras absolut roligaste klipp, men det var detta klipp som introducerade mig till dem så det kändes passande. Dessutom vet ju alla vem Felix är! Love him too! 
 

14 november 2014

Interstellar

Ikväll var vi och såg Interstellar här i Visby. Jag hade egentligen inga direkta förväntningar på filmen. Det enda jag visste innan var att Christopher Nolan regisserat och skrivit filmen. Så to be fair; jag kanske hade liiite förväntningar. Inception, The Dark Knight, Batman överhuvudtaget, hallå, någon? Ingen dålig meritlista det inte! Men ändå, jag hade inte precis förväntat mig att den skulle klå en enda av dessa tidigare filmer.

But it did. Oh, it did! Kan ärligt talat säga att detta är den i särklass bästa film jag sett, någonsin. Och vilken bioupplevelse sen! Wow! Helt jävla fantastiskt! 

Detta är helt klart en film som får den finaste platsen i min filmhylla vid release! 

12 november 2014

En nischad blogg incoming.

Plugget har typ slagit ned min blogg. En hel del. Jag lägger så pass mycket krut på studierna att bloggen liksom hamnar i skymundan, och mellan studierna skall man hinna med livet också. Finner ingen motivation och jag har absolut noll fantasi kring inlägg. Problemet är att jag VILL blogga, jag har ALLTID bloggat! Startade min första blogg som 15-åring. Det är nästan tio år sedan. Jag vill blogga om allt som sker i mitt liv, för en hel jävla del händer trots allt när man studerar på universitetet. Ändå har jag ingen aning om VAD jag skall skriva, vad jag skall dela med mig av? 

Bloggtorka deluxe med andra ord. 

Funderar på om jag skulle kunna nischa bloggen en del, alternativt starta en ny blogg med en nisch. Tänker mig en blogg om arkeologi och historia, såklart, för jag tycker det finns alldeles för få. Speciellt studentdrivna sådana. Arkeologi är ett intressant ämne som borde intressera de flesta, åtminstone de som har ett någorlunda intresse för historia och mänsklig utveckling. Exakt när denna blogg dyker upp kan jag inte säga, kanske börjar jag arbeta på en relativt snart, kanske först när jag valt inriktning. Kanske blir det en blogg med fokus på både studentliv och arkeologi/historia. 

Jag personligen saknar en lättläst blogg som hanterar det ämne jag valt att läsa, så varför inte starta en själv liksom? Kanske är det fler där ute som saknar samma sak? 

En nischad blogg kan vara lösningen på min bloggtorka men även ett forum för fler att ta del av. Denna kommer givetvis finnas kvar, jag vill fortfarande dela med mig av personliga dilemman och små vardagliga händelser. Så lätt blir ni inte av med mig! ;)

6 november 2014

FML!


Alltså fuck my life. Hade sett fram emot en kväll av chill deluxe a.k.a. Dota 2 och World of Warcraft eftersom jag har tid för det just nu. Istället blev det Windows 8.1 av misstag och en jävla massa lagg tack vare detta. Skulle flytta mitt tangentbord för att bre mackor och just då poppade W8.1-installern upp och jag kom givetvis, med min vanliga jävla tur, emot enter. Åt helvete! 

Gör en systemåterställning i felsäkert läge, väljer att DELVIS återställa datorn och detta resulterar i att alla mina spel avinstalleras. FUCK MY LIFE IGEN! Så nu är det bara att installera om alla 87725291 spel igen. Jag är långt ifrån glad just nu. Har suttit och svurit hela kvällen här och funderat på om datorn skall ut genom fönstret eller ej. 

Dessutom är denna förkylning något så in åt helvete ihärdig. Kan knappt andas på morgonen när jag vaknar, nässpray fungerar inte, bihålorna är helt igentäppta och gör ont, hostan blir värre och värre. Superstörigt! 

Nåväl. Förhoppningsvis blir morgondagen bättre. Den kan ju åtminstone inte bli sämre... 


1 november 2014

Efter tentastress...

"Nu mår man", så avslutade jag mitt förra inlägg. Ja, nu mår man, tammefan! MAN MÅR SKIT! En vanlig åkomma efter flera veckor av stress verkar vara förkylning. Det hela började med en vagel i vänster öga på båten i tisdags. Onsdagen kändes lugn, förutom den totala smärtan i ögat förstås. Torsdagen, jag började känna mig så in åt helvetes konstig. Ont i hela kroppen, yr i skallen och så tunga axlar att inte ens smärtstillande hjälpte för att dämpa det värsta. Trodde jag skulle slå ihop.

Fredag. Pang, boom, krasch... Vaknar med en hals lika tjock som inlandsisen. "Tusen nålar" i halsen så fort lite saliv ville leta sig ned. Fredagen kilar iväg, mår helt okej under dagen jämfört med nära-döden-upplevelsen när jag vaknade. Ipren och Strepsils is the shit!

Lördag. Snor. Snor. Snor. Snor i fan litermängder! Smärtan i halsen har heller inte försvunnit. Den sitter där den var igår och den verkar inte vilja ge med sig heller. Annars brukar halsontet försvinna med snoret liksom. Men nej. Not this time. 

Så, jag mår som en påse hundskit! Å andra sidan är jag inte speciellt förvånad. Har haft värk i kroppen i säkerligen två veckor och under denna tid har säkerligen tio pers i klassen varit sjuka. Det hade varit konstigt om jag faktiskt kommit undan. Är dock rätt fascinerad över kroppens "överlevnadsinstinkt", eller vad man skall kalla det. Det är precis som om förkylningen väntat på "rätt tidpunkt", alltså att stressen liksom varit ett hinder för förkylningen att bryta ut eftersom jag inte har haft tid att bli sjuk. Underligt! 

Ser INTE fram emot tåg, båtbuss, båt och taxi imorgon. Inte det minsta faktiskt... 

30 oktober 2014

Hemtentastress - check!


Herrejiiiisses! Finns det någon härligare känsla än att skriva färdigt en hemtenta och trycka på "sänd"i studentportalen? I don't think so. Efter en veckas slit, ca. 30h effektiv tid, är hemtentamen äntligen inne. Det har varit en brutal vecka. Kanske inte så mycket medan man jobbat som just stressen över att misslyckas. Jag är väldigt noga med vad jag väljer att belysa i mina hemtentor. Ingenting får bli fel, jag kollar hellre upp faktan både en och två gånger extra innan jag knappar in den i dokumentet. Allt för att undvika kompletteringar, men även för att få in korrekt information från början. Detta var dessutom vår första akademiska hemtentamen vilket betyder att vi skall vara extra noga med språket. Inget bloggspråk där inte... 

Nu är den inskickad och jag kan med gott samvete ta helg. Är hemma i Katrineholm sedan i tisdags, så det blir nog massor av vovvemys, träffa de vänner man känner ett behov av att träffa (läs: Fanny och lille Leo, som jag ju i övrigt skall bli gudmor till) och massor med gött käk som man inte har råd med på Gotland. 

Nu mår man! :*

26 oktober 2014

Gotland Grand National.



Idag var det dags för Gotland Grand National och brorsan var en av de startande. Jag och Henke åkte ut för att kolla, såklart! Är imponerad faktiskt, hann se brorsan hela TVÅ GÅNGER i spåret. Vilket typ är mer eller mindre otroligt med tanke på hur otroligt många de var som körde. De såg dessutom exakt likadana ut allihop; leriga från topp till tå. Hur ser de någonting genom sina glasögon egentligen?! (ja, jag har funderat på detta hela jävla dagen)

Skön stämning i publiken, uppehåll och bensindoften... mums! 

Men! Bilderna.blev.skit! Herregud, jag måste verkligen börja öva på att fotografera rörelser. Hade aldrig gjort det innan, i princip, så jag visste inte alls hur jag skulle ställa in kameran. Slutade med att jag körde på automatläget, not good. Not good at all. Övning ger färdighet, får helt enkelt ta med mig kameran ut nästa år igen. Deal? Ja! Till dess kanske någon kan vara min försökskanin, typ springa som ett as på någon gräsplan eller något, medan jag fotar. Ha! 

Bra dag i alla fall! Rundades av med tacokväll. Norrmannen och Henke håller mig sällskap. Nu är det ytterligare lite hemtentaplugg som gäller innan det är dags att släcka ned och krypa till kojs. Godnatt. <3 p="">

23 oktober 2014

Frustrert!

Gosh, jag behöver er hjälp! Det känns som om jag tagit världens "längsta dag på stan" nu ikväll, fast på internet. Har letat och letat efter sådana tangentskyddsbord i silikon till Macbook Air. I.n.g.e.n.t.i.n.g! Hittar inte ens någonting på eBay, och de hemsidor som har är scamsidor där du riskerar att a) bli av med alla pengar b) inte få någon produkt skickad till dig. 

Så, nu undrar jag, är det NÅGON som vet VAR man kan få tag på detta? Hade tänkt hålla liv i min Mac ett tag, min käraste ägodel, så vill gärna hålla den lite friare från damm och flott på tangenterna. Snälla, HJÄLP! 

Hade gärna bloggat mer ikväll men nu säger förnuftet ifrån. Dags att slänga näsan i boken här!

10 oktober 2014

Länge leve mensen!

Ni som läser min blogg och känner mig vet att feminism är någonting jag brinner för, därför blir jag lika glad varje gång ett känt namn vågar ta upp kampen. Kampen för feminism mot sexism för det natutliga, skulle man kunna säga i detta fall. 

På tapeten idag är Zara Larsson, en tjej som jag faktiskt inte känner till så väl. Har lyssnat en del på hennes musik, men aldrig brytt mig om att göra någon större djupdykning i vem hon är. Ikväll snubblade jag över ett av hennes blogginlägg på Facebook. Det kan ni läsa HÄR! Det Zara tar upp är någonting jag tror att vi alla funderat på någon gång; varför kvinnan som sexobjekt är okej medan hennes biologiska, alltså fullt naturliga, egenskaper definieras som äckliga och (shocking enough) onaturliga. Sådant som, tyvärr, inte får plats någonstans. Någonting som är "fult" att visa och prata om.

Detta är helt oförståeligt. Och oroande. Jag är inte mamma själv men detta får mig att fundera på hurdant man ställer sig till detta som förälder. Jag vet att när jag var nio år gammal och fick uppleva min första mens hade jag gärna haft lite förkunskaper för det var bland det absolut värsta jag varit med om. Min mamma är världens bästa mamma (love you!) men jag fick aldrig höra talas om mens innan den kom som ett brev på posten. Som jag trodde var onaturlig, som inte var en del av mig, som jag var helt säker på var mitt dödsbesked. Jag vet inte om mamma helt enkelt inte hann eftersom min mens var så fruktansvärt tidig. Mens var någonting jag kom i kontakt med rent teoretiskt först på högstadiet under sexualkunskapen. Barn kommer för tusan i kontakt med sex (via filmer, reklam, TV, internet etc) innan de ens hinner få sin första mens, innan de hinner förstå vad en erektion är! Skall det behöva vara så? 

Det är rent av tragiskt att våra biologiska faser, för tjejer såväl som för killar, skall behöva innebära så mycket tabu. Att man inte skall få tala öppet om det. Att Zaras bild togs bort är verkligen pisstråkigt, för vad sänder det ut för signaler till tjejer som upplever sin första mens? Eller sin hundrade, för den delen, det spelar ingen roll. Mens är mens är  mens. Så har det varit i alla tider och så kommer det alltid vara! Det är ingenting man skall behöva skämmas för eller känna sig äcklad av. Det skall vara lika naturligt som att vi har öronvax och är snoriga av bara satan när vi är förkylda! Någonting JAG knappast tyckte när jag var yngre, för mens var ju "sååå äckligt"...

Nej, vet ni vad! Länge leve mensen! Länge leve evolutionen som gjorde oss till de vi är idag. Med mens, armsvett, handsvett, tuttsvett, snor, öronvax och erektioner! Länge leve människan, helt enkelt. :)

8 oktober 2014

Prioriteringar.

En liten del av kurslitteraturen.


Ikväll började jag fundera på vad som blivit annorlunda sedan jag kom till universitetet, rent vardagligt alltså. Insåg hur jag fått lägga om mina prioriteringar rätt rejält. För några månader sedan var det en självklarhet för mig att läsa en stund innan jag la huvudet på kudden, eller att bara plocka upp den bok jag ville läsa för stunden. Tror ni sådant är möjligt idag? 

What about a big fat no. 

Idag är de böcker jag läser skrivna av arkeologer för arkeologistudenter. That's it. Och det borde egentligen upplevas som jobbigare än vad det gör, har jag fått för mig i alla fall, men jag har verkligen ingenting emot det. Det är förmodligen ett gott tecken på att jag har hamnat rätt; jag tycker det är kul! Jag njuter! Men visst, ibland känns det tråkigt att inte hinna med eller inte orka (hur kul det än är med arkeologi blir man bra trött i skallen av allt läsande ibland) ta upp en skönlitterär bok. 

Nu låter det som om jag inte hinner läsa en enda roman, men SÅ är inte fallet. Under helgerna passar jag på att sluka så mycket jag kan. Då gäller det att släppa plugget lite (men knappast helt...) och bara vara, annars hinner inte skallen med. Positivt är att jag inte läser vilken bok som helst utan väljer en som jag VERKLIGEN vill läsa eller haft ögonen på under en längre tid. Skillnaden från då och nu är att jag gått från två till tre romaner i veckan till kanske en roman i månaden.

Det är väl egentligen det enda "negativa" med universitetsstudier. Och bristen på långa sovmornar, förstås. ;) 

Well, dags att åter slänga sig på sängen med "Från ting till text". Handlar bl.a. om arkeologer som förespråkade rasteorin,  ni kan tro det är intressant (och chockerande) att se hur mycket dåtidens arkeologer bidrog till nazismen. Otäckt!

Campusförkylningen

Idag bröt förkylningen som legat och lurat i en vecka ÄNTLIGEN ut! Jag säger äntligen för att det är så satans jobbigt att gå omkring och känna att skiten faktiskt är på g. Alla på campus är sjuka just nu, så jag har liksom inte tvivlat en sekund på att jag skulle åka på skiten. Då är det bättre om den bara kliver in direkt istället för att knacka på och vänta på ett klartecken från kroppen. Så samtidigt som jag lider just nu känns det skönt att få det ur vägen, liksom.

Vi hade föreläsning under förmiddagen och efter den drog jag till östercentrum med Ronja och köpte en jacka. Behövs verkligen nu när Gotland blivit kallt över en natt. Galet vad klimatet skiftar här, imorgon skulle det lika gärna kunna vara femton grader igen. Sjukt. Väl hemma igen kring ett la jag mig i sängen och där fastnade jag i typ fem timmar framför "Pretty Little Liars". ÄLSKAR den där jäkla serien! Passade även på att läsa veckans kurslitteratur, allt för att INTE somna så jag kan sova inatt. Tactics. Just ja, jag bloggade också i systrabloggen, mitt inlägg för veckan kan ni läsa här!

MEN! Kvällens höjdpunkt var helt klart "Svenska Hollywoodfruar". Gunilla kan vara Sveriges mest dysfunktionella människa. Herregud, vilken verklighetsfrånvänd själ! Jag väljer att skratta åt henne, men vissa stunder är man osäker på om man kanske borde gråta istället. Helt fantastiskt! 

Nåväl, med det säger jag godnatt och puss på er! 

5 oktober 2014

Hjärntrög.


Ni vet, när man skall plugga men istället gör allt annat än just det? Till exempel fastnar i "Your ecards" i en timme. Idag är en sådan dag. Är visserligen snart färdig men det har gått trögt alltså. Man vet att det är illa när disken känns mer lockande. Antar att det är dags att vänja sig vid sådana dagar också, då man är helt jävla hjärntrög och helst gör sådant som inte kräver eftertanke. Typ... diskar, sover, städar, ser film eller glor på en serie. 

En sådan söndag har jag haft idag. Rätt skönt faktiskt. Imorgon går vi in i ett nytt moment på universitetet; materiella källor. Ska bli sjukt kul!

I love my life. :*

3 oktober 2014

Alla förtjänar en vän.

Jag har massor av tankar i huvudet just nu. De flödar. Och ändå har jag skitsvårt att få ned dem "på papper", svårt att sätta ord på allt jag känner, tänker och är just nu. Jag har ett virrvarr av känslor i kroppen. Glad, ledsen, frustrerad, uppgiven, lycklig, tacksam, exalterad, förbannad... det tar aldrig slut.

Jag är glad för att jag har så många fina vänner här, så mycket att gå upp på morgonen för. Så mycket att lägga ned energi på och samtidigt veta att jag kommer få minst lika mycket tillbaka. Skönt att ha människor kring sig som frågar "hur är det med dig?" för att de faktiskt bryr sig, snarare än för att ha det gjort. Det är vänskap, i dess bästa, mest genuina form. Ingen falskhet, inget spel, inget skitsnack, inget ogillande. Bara kärlek och lycka. 

Så glad över att slippa den del av mitt liv som fick mig att må dåligt. Den där delen när jag umgicks med människor som utstrålade negativ energi, som riktigt sög musten ur mig. Det värsta är nog att jag lät det ske. Att jag aldrig talade vett med mig själv utan bara lät det gå sin gilla gång och tog skiten. Hur jag lät folk se ned på mig eller kasta ur sig "fan vad ful du är", fastän de alltid sa att det var på skoj. Vänner som försöker dominera en, de är inte vänner. De är smuts, skit under naglarna, sådant man skall sopa under mattan. Göra sig av med. 

Men så tänker man inte, för man är rädd för att bli ensam. Och ensamhet är det mest smärtsamma som finns. Ensamhet är en känsla som kan uppstå i ett rum som är fullt med människor. Uppstår den i detta rum, då vet man att de som befinner sig där inte är någonting att ha. Vet inte hur många gånger jag fått uppleva just detta, ändå har jag aldrig vågat släppa taget. 

Men idag vet jag bättre. Idag vet jag vad som får mig att må bra, vilka jag skall umgås med och vilka jag skall släppa. Man lär sig en hel jävla del genom att umgås med "fel" folk. Inte bara om andra, utan även om sig själv. Jag personligen har blivit mycket mer aktsam. Tänker efter innan jag släpper in människor i mitt liv, tänker en extra gång innan jag kallar någon för "vän". För alla förtjänar inte det, de där små människorna som tror att de kan slå på andra utan att karma kommer och kysser dem i arslet. 

De där människorna som tror att de är så jävla stora och mäktiga, men egentligen är så sjukt jävla ensamma. Dem tycker jag på riktigt synd om. Jag vill ge en kram, en axel att luta sig mot när livet känns tufft. Innerst inne vet jag att dessa människor inte är elaka, inte vill illa. De är bara osäkra i sig själva och de ger tydligt uttryck för det genom sitt beteende. De har plats i någons liv, men inte i mitt. 

Alla förtjänar en vän. Ingen förtjänar att vara ensam. Alla förtjänar kärlek. Samtidigt, det tar kraft, tid, engagemang och en jävla massa respekt för att förtjäna någon annans. Riktig vänskap växer inte på träd, och den serveras heller inte på silverfat. 

Kram på er! 


30 september 2014

He doesn't own me, he doesn't own me.



Om ni undrar vilken låt som fastnat på min hjärna, well, nu vet ni. Supermegaawesome!

28 september 2014

Bitch be serious?

Jag förstår inte hur jag stått ut alla dessa år, med att göra i princip ingenting. Bara suttit hemma som ett jävla fån, varit så in åt helvetes lat, levt på mamma och pappa, pluggat upp betyg (vända på vända), varit på arbetsintervju efter arbetsintervju men alltid misslyckats så brutalt. Visst har jag försökt få jobb, det har jag, men samtidigt känner jag såhär i efterhand att jag borde ha försökt ännu hårdare. Då hade jag sluppit alla dessa år av absolut ingenting. 

Hur fan kunde jag leva så? Hur fan kunde jag vara "nöjd" (definitionsfråga)? Det enda jag gjorde, när jag inte pluggade upp betyg och sökte jobb, var att sitta på Facebook och spela diverse onlinespel. På Facebook kräktes jag mest. Klagade på alla andra, slängde ur mig dumma saker om hur hurtiga människor var och hur mycket jag hatade det. Bara för att JAG inte trivdes, för att JAG inte var nöjd med mig själv, mitt liv, min situation. För att JAG inte kunde få alla de där prylarna som alla andra hade, eftersom JAG inte hade något jobb eller några pengar att spendera. Gnäll, gnäll, gnäll, avundsjuka (inte med stil) och äckliga kommentarer. 

Idag är jag lyckligare än någonsin, det här är det bästa som kunnat hända mig. Idag är jag ingen gnällspik som måste spy galla på andra för att må bra i mig själv. Jag är jag, jag mår bra med mig själv, jag är mer självsäker och framför allt är det härligt att vara självständig. Att inte behöva leva på någon annan är en sådan otroligt knuff framåt. En frihetskänsla som inte går att beskriva i ord. Att kunna köpa det man vill ha, istället för att avundas andra, istället för att behöva be någon annan... det är skönt, skall ni veta. 

Och det känns som en självklarhet. Man mår inte bra av att sitta hemma och dega dag ut och dag in, vara beroende av andra. Klaga på samhället, kasta skit på andra eller spela datorspel hela dagarna, som jag gjorde. Det är min fulla tro, att ingen överhuvudtaget gör det. Alla behöver sysselsättning! Därför är jag så obeskrivligt glad att jag hittat min dröm och faktiskt fullföljer den i detta nu. Helt underbart! Den gör mig till en bättre person på så många vis och mina underbara vänner har hjälpt mig att hitta tillbaka till ELFRIDA. Den glada, roliga, öppna och översociala tjejen som inte tar någon skit. Som aldrig håller käften. 

Tack livet, för att du vill som jag vill! 


26 september 2014

A part of me.

Runt 17.20 fick jag SMS om att mina glasögon fanns att hämta. Det tog seriöst två dagar. TVÅ! Snacka snabb service. Förväntade mig att det skulle ta ca. 10 dagar som de sa när jag beställde. 

Jag tog givetvis på mig glasögonen med en gång, och jag har en sak att säga: en helt ny värld. Utan överdrift, det är ren och skär sanning. Plötsligt såg jag löven på träden skarpt. När jag tog av mig glasögonen blev jag helt jävla chockad av den dimmiga gröt som mötte mig! Hur fan har jag klarat av detta i ett halvår?! HUR?! Inte konstigt att jag mått skit, haft huvudvärk var och varannan dag och blivit yr i skallen när jag varit ute och gått. 

Är så otroligt glad just nu. Bågarna är skitsnygga, de passar mig som handen i handsken och jag SER igen! Helt fantastiskt. Äntligen! 

25 september 2014

Kalkstenssystrar



Jag har hittat fina vänner här på ön, I must say. Så pass bra vänner att de totalt hakade på idén att starta en blogg tillsammans. Så nu har jag och fem andra tjejer från arkeologiklassen startat en! På bloggen kommer ni denna vecka få läsa presentationer av var och en, som en liten mjukstart. Tanken är att vi skall skriva minst sex dagar i veckan; en dag per person. Alla har alltså fått en varsin veckodag (jag är tisdagstjejen). 

Vi kommer skriva om allt mellan himmel och jord. Seriöst som oseriöst, we're all a little bit of both. Av förklarliga skäl kommer det förmodligen bli en hel del arkeologisnack. I slutet av varje inlägg skall vi ställa en fråga till den person som skall blogga dagen efter. Det kan vara vilken fråga som helst! 

Skulle någon missa sin bloggdag kommer ett straff utdelas. Bevis på bestraffningen kommer sedan publiceras på bloggen i form av en text, en bild eller en video. Det skall bli kul att se vem som faller först! *mohaha*

Så glid in på http://kalkstenssystrar.blogspot.com för att hänga med på vår resa! Puss på er!

24 september 2014

Fall löst.

"Anne" från Specsavers. Love them!
Idag var dagen D. Dagen då jag äntligen skulle få veta om jag drabbats av en hjärntumör eller helt enkelt bara hade ett synfel. And yes, efter en halvtimmes lång undersökning, med poffar i ögonen, bokstäver, cirklar, prickar och pinnar fick jag äntligen veta att jag har ett brytningsfel. Jag har under det senaste halvåret (give or take) känt av en sjuklig trötthet, huvudvärk var och varannan dag samt yrsel när jag varit ute och gått eller befunnit mig i en butik. Jag har helt ärligt trott att det varit något fel på mig... men varit för feg för att kolla upp skiten. Någonstans har jag väl ändå tänkt att det kan vara synen, men jag har alltid haft perfekt syn och glidit igenom synundersökningar without any flaws. 

Så hamnade jag i en föreläsningssal och kom på mig själv med att kisa till max för att se vad som stod på skärmen. Och på den vägen är det. Vänster öga, fucked. Så det är bara att tacka och ta emot. Det är en jävligt befriande känsla att veta vad som gjort mig så dålig den senaste tiden. Äntligen kan jag kanske få slappna av och slippa huvudvärk fem dagar av sju i veckan. 

Så om sju till tio dagar är jag glasögonorm, and it actually feels damn good! Jag valde ett par sköldpaddsmönstrade bågar (bilden). Vill inte ha svarta, för alla har antingen svarta liknande bågar eller pilotmodellen. Jag ville ha någonting annorlunda! De satt så galet bra och eftersom jag skall bo i dem kändes de självklara. 

VILL HA NU NU  NU! 

13 september 2014

Bussutflykt till norra Gotland

Dagen till ära hade studentkåren Rindi arrangerat en bussutflykt för oss ettor till de norra delarna av Gotland. Vi har haft så otroligt roligt tillsammans idag! Trivs så fint med mina tjejer här. Vi har plockat sten i Lickershamn (Jungfrurauken) och käkat macklunch vid Blå Lagunen. Sedan blev det en snabbvisit vid något lyxhotell som byggts vid ett gammalt kalkbrott, som jag dessvärre inte kommer ihåg namnet på. Vi hann även med ett litet stopp vid vackra Lärbro kyrka. 









12 september 2014

Det är helg!


Det är helg. Helg. Helg. Helg! 
Den första riktiga studieveckan på Uppsala Universitet, Campus Gotland, är över! Jag har härmed utsatts för ungefär tvåhundra kilo kurslitter, femtioåttatusen PDF:er, x antal timmar av gruppdiskussioner och ett muntligt seminarium. Idag har jag alltså stått framför en del av klassen och slängt ur mig definitioner av historia, babblat om Herodotos, Caesar, källkritik och nazismen. Det har varit många nervösa timmar av förberedelse inför dess tre muntliga minuter. En klapp på axeln för att jag faktiskt tog tag i mig själv och valde att vara en av de i gruppen som presenterade!

Men fan så kul det har varit! Jag har hamnat med en helt underbar grupp. En grupp som vi nu funderar på att behålla genom resterande grupparbeten, även i nästa kursmoment då man tydligen får välja buddies fritt. Vi har så jäkla kul tillsammans! 

Och DÄR är den stora skillnaden mellan gymnasium och universitet/högskola: du hamnar med dina jämlikar, personer som har sökt sig till en utbildning baserat på rent intresse. Nu menar jag inte att vi enbart snackar arkeologi och antik historia när vi ses, men "great minds think alike". På riktigt! 

Fan vad jag trivs här! Jag är trött så in åt jävla helvete idag och bilderna representerar min vecka rätt så bra. Överst: skittrött i morse. Helt jävla slut och spyfärdig av nervositet. Bilden längst ned till höger: överhype på Insta medan jag pluggade hieroglyfer och snapchattade med Ronja. 

NU TAR JAG HELG (a.k.a. plugg och tvätt, men ingen skola!) 

6 september 2014

Mindfuckad av en dröm.

This is ze face of a tired person. Känner mig helt galet sliten idag, efter ungefär fyra timmar sömn. Hade den kanske sjukaste drömmen någonsin inatt. Någon ville mig illa och hade förmågan att kontrollera andra människor för att skada mig. Jag blev misshandlad, folk försökte dränka och kväva mig. Jag blev jagad. Och det fanns en enda person som försökte hjälpa mig, som gav mig skydd i sitt hem. Men inte ens där var jag säker. Det utspelade sig här i Visby och det hela började med att jag var på väg hem från en fest, men jag kom aldrig hem. Det var en av de mest obehagliga drömmar jag någonsin upplevt och jag hoppas att det inte är en sådan som återkommer. 

Drömmar är fascinerande. Även de som upplevs som otäcka. Jag har en dröm som konstant kommer tillbaka till mig, som liksom stannar i perioder. I den drömmen blir jag jagad av ninjas vid Djulö/Gatstuberg i K-holm. Oftast har jag en vän/familjemedlem med mig och den slutar alltid med att någon blir mördad av dessa ninjor. De är hur många som helst och i drömmen måste jag jobba sjukt hårt och vara listig för att undkomma dem. Den är så obehaglig att jag sedan mår dåligt under hela dagen. Känslan av att vara jagad och bevakad försvinner liksom inte, trots att jag vet att det inte är på riktigt. 

Galet vad drömmar kan göra med en egentligen. Mindfucked är bara förnamnet! Har ni några ständigt återkommande drömmar som gör er illa till mods? Jag älskar allt sånt här, göttar mig gärna i andras historier så bring it on. 

Första veckan - done and done!

Nästa veckas fullspäckade schema. More to come, dessutom. Detta är inte allt. Längtar!
Första veckan som universitetsstudent done and done. Check! Ni kan tro att dessa dagar har bjudit på lite allt möjligt. Föreläsningar, typ hundra sidor kurslitteratur, gruppmöten, fylla, promenader genom Visby natt som dag, garv, nya (helt underbara) vänner och några kannor kaffe. Jag kan inte beskriva alla de känslor som cirkulerar inom mig just nu, men en sak är säker: när man sitter på föreläsningar och känner att man skulle kunna börja gråta av lycka, då har man nog faktiskt hittat rätt. 

Jag driver inte. Vissa stunder har jag suttit där med gråten i halsen och funderat på om det här verkligen händer mig. Ska JAG bli arkeolog? Ska JAG få läsa och lära mig, och sedan förhoppningsvis jobba med, detta? Ska JAG få uppleva detta med alla dessa underbara människor jag hamnat med? Tydligen så är det min verklighet, som känns mer eller mindre overklig just nu. 

Alla dessa nya intryck. Efter skolan gick jag och Henke till en thairestaurang, käkade och sedan hem. Väl hemma lyckades jag hålla ögonen öppna i cirkus trettio minuter innan jag totaldäckade i lite mer än tre timmar. Jag skulle ju "bara se på TV en stund", plötsligt vaknar jag och klockan är typ halv sju. Då är man trött, och konstigt vore väl annat efter denna vecka. 

Jag har så kul här och jag är så glad att jag vågade ta steget, söka, bli antagen, tacka ja och flytta hit. Så tacksam för allt! 

28 augusti 2014

När livet kommer ikapp

Har bläddrat i kurslitteraturen. Det är två riktiga jävla tegelstenar!
I'm alive! Det är dött här inne, precis som så bör när livet kommer ikapp. Har fullt sjå att träffa nya människor, upptäcka Visby, städa, diska, återvinna, laga mat, festa... allt som hör till. Allt som är så himla underbart. Det är till och med kul att städa. Någonting jag gör varje dag nu. Det är fortfarande kliniskt rent här. 

Någonting mamma och syrran förmodligen inte tror ett dugg på. Eftersom jag alltid varit en jävla slarvmaja, men nu rycker det i fingrarna så fort det står ett ynka litet glas i diskhon. So far, so good. Blir nog inget problem att hålla denna lya fräsch dessa tre år. Det tar fem minuter att dammsuga dessa 19 kvadratmeter. Helt perfekt! 

På måndag börjar skolan! Längtar! Innan dess skall ett biobesök hinnas med ikväll sedan, förhoppningsvis, en fest med större delar av klassen på lördag. Och blir det ingen fest med klassen blir det förmodligen häng med världens bästa tjejer. Fan vad glad jag är över att redan ha hittat vänner som jag verkligen ser en framtid med. Vi snackade 1½ månad på FB/Skype och när vi sågs i förra veckan (och varenda dag sedan vi alla kom till ön) var det precis som om vi alltid hade känt varandra. Det värmer gott i hjärtat det! 

Kärlek!

Dessutom har jag världens bästa utsikt från lägenheten! Gotta love this!


24 augusti 2014

Högklint & Kovik

Medan mamma och pappa var här tog vi givetvis tillfället i akt och åkte runt lite. Vi var trötta som as men vi hann i alla fall till Högklint och Kovik. Två platser som är lika vackra varje gång. 














23 augusti 2014

19 kvm kärlek!

Jisses, det har varit tyst här inne ett tag nu. Anledningen är givetvis flytten till Visby. Jag har haft en hel del att stå i, om man säger så. I onsdags bar det av med tåg, buss och båt. Allt gick jättesmidigt, inga problem alls på vägen. Mamma och pappa tog Volvon a.k.a. packåsnan of doom. Vi fick seriöst plats med hela mitt bohag i den. Och ja, den var proppfull! 

Nu sitter jag alltså och bloggar från min 19 kvm "stora" lägenhet. Utanför fönstret ser jag ringmuren. Och jag älskar det! Först bröt jag mer eller mindre ihop när jag fick se lyan. Färgerna på väggarna, det extremt minimala "köket" där de inte ens lyckats klämma in en bänk för att laga mat vid, möblerna såg kaos ut, lampan är absolut smockfull med döda flugor. Allt kändes verkligen skit och jag började storböla som värsta barnungen. Sedan tänkte jag bara: "nej, Elfrida, ryck upp dig för i helvete, du är i Visby, på Gotland, du ska få följa dina drömmar, lägg ner!" 

Kändes mig så jävla otacksam. Såhär i efterhand tror jag att det mer handlade om det som jag "lämnat bakom mig" i och med denna flytt. Så mycket känslor som bråkade inom mig. 

Men nu är jag så jäkla nöjd! Jag har till och med börjat gilla färgen på väggarna. För detta är mitt lilla krypin! Min lilla oas. Märklig men härlig känsla! Nåväl, slänger upp några bilder så får ni se med egna ögon.

Lådan är köpt på Ö&B. Ugglan hittade jag i en jättegullig liten presentshop här i Visby. Det är en sparbössa!

Ugglorna är från Rusta. Ljuslyktorna från Sagaform.

Kaffeburken är från Lagerhaus (LOVE IT!) och teburken är från Ö&B (LOVE THAT ONE ASAWELL!)


Kaffehörna!

Här skall det skrivas viktiga uppsatser och nördas rejält.

Kök! Såg för träligt ut först, men med lite kakeldekor och sådana "vad-fan-det-nu-heter" att täcka spisplattorna med är det faktiskt riktigt fint. 

Badrummet! Stort som fan om man tänker på hur liten lyan är!