Är typ sur just nu. Eller kanske inte sur, mest ledsen tror jag. Jag har i veckan fått veta hur obetydligt litet man betyder för människor som man faktiskt trodde att man betydde någonting för. Det jag kan välja att tänka på när jag känner mig ledsen för detta är hur otroligt många fina vänner jag faktiskt har kvar, som betyder så jävla mycket för mig att jag skulle kunna spricka av kärlek. Som kan ta kritik, som kan ta snacket och lösa saker. Och som Nenne sa:
"det finns rum för fler nu".
Och det är ju faktiskt sant. Det är den hårda sanningen. Jag har min alldeles underbara familj, jag har Henkes familj och mitt otroliga grabbgäng. Grabbarna alltså! Wow! Det är så lite gnäll, bara massvis med skönt snack och störda grejer, sjukt sköna fester och filmkvällar. Det är aldrig krystat och jag slappnar av på ett helt annat sätt kring grabbarna.
Men så har det alltid varit så också. Pojkflicka som jag är och alltid har varit så har jag föredragit att umgås med killar. Less drama, more fun! Inget onödigt tjafs, inga pekpinnar och inga bagateller! Och blir det drama så är det löst inom några timmar eller minuter och alla är vänner igen, så som det SKA vara när man är vänner på riktigt!
Tack för att ni finns grabbar, jag tycker alla borde få ha vänner som ni! <3
 |
Det här t.ex. kan hända om man umgås med boysen. Skadad efter slagsmålmed Robin. Det här kan bara en av mina äldsta och käresta vänner komma undan med! Haha! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar