Det blir satans glest med bloggandet när jag befinner mig på Gotland. Kom (efter MYCKET om och men) hit i fredags eftermiddag. Började min resa sju på morgonen genom att ta tåget från Katrineholm till Flemingsberg. Jag är inget stort fan av tågresor, tycker de är rätt jävla träliga om jag skall vara ärlig, men försöker tänka att för varje tågresa jag gör går allt mycket lättare.
Ha, peppar, peppar ta i trä? Tror ni inte att just MITT tåg får elfel i en kolsvart skräcktunnel mellan Södertälje och Flemingsberg? Där blir vi ståendes i ca. 40 minuter medan personalen ropar ut i högtalarna att "de undersöker problemet" och att vi "snart skall rulla iväg igen". Jo, tjena, om 40 minuter är "snart" så har jag helt missuppfattat det ordets innebörd tidigare. Med tårar i ögonen ser jag på klockan hur anslutning nummer ett (Flemingsberg - Älvsjö) har passerat och snart även anslutning nummer två (Älvsjö - Nynäshamn). Ångesten!
"Nu hinner jag aldrig fram till incheckningen till båten, aldrig! Jag kommer få sitta och vänta där på terminalen till nästa båt går!"
Jag var så förbannad, uppriven, panikslagen och ledsen att alla tankar bara flög omkring som små ettriga getingar i skallen på mig. Men jag hann, tack gode gud, till båten och tog mig över till Gotland. Som om min panik över förseningen i tågtrafiken inte räckte hade jag en tand som totaljävlades med mig hela vägen. Försökte sova för att glömma bort smärtan men det är inte speciellt enkelt när hela käken vibrerar av smärta och skallen bankar av spänningshuvudvärk och småungar som sprang mellan vilstolarna som vildar. Allt var helt enkelt bara skit.
Så, när jag kom till Gotland och vi tog taxi hem var jag helt jävla förstörd. Hade ingen ork kvar i kroppen, var grinig som fan och betedde mig som en riktig jävla bitch... Blev övertalad av Henke att ringa akut till tandläkaren. Efter visst motstånd och "nej men det är okej, jag klarar det till på måndag" var det bara att lyfta på luren och ringa. Upptaget typ tjugo samtal. Samtal tjugoett var där äntligen signaler. "Vi stänger om fyrtio minuter, skynda dig hit så hjälper vi dig". (SERVICE PÅ NIVÅ PEOPLE, HADE ALDRIG HÄNT I KATRINEHOLM) Ehhhh... jaha... bra... beställa taxi. Taxin var här på cirka fem minuter. Hoppa in i taxin. Hoppa ur taxin. In till folktandvården i ilfart. 30 minuter kvar till stängning. Skriva in sig. In på behandling där de fixade och trixade, smärtfri, befriad, tillfredsställd. Exakt klockan fyra steg jag ut i luften igen. Bedövad i hela jäääävla ansiktet... MEN SMÄRTFRI OCH SJUKT FINT BEMÖTT AV PERSONALEN! Och kanske lite hög på all smärtstillande. Was gooood.
Så ja, det var en lång jävla dag! En av de värsta hittills i mitt liv faktiskt, not kidding. Totaldäckade vid 22 och vaknade 09.30 dagen efter. Snacka om att dagen verkligen tog ut sin rätt på mig. Nu tänker jag bara NJUTA av min Gotlandsvistelse, så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar