Suits

Men hej, handsome! Harvey Specter & Mike Ross, mums!

Det är så underbart att få tänka såhär om en serie:

"åh, fyfan så underbart, har massvis med sköna avsnitt kvar att njuta av!"

Och det gör man verkligen. Njuter. Av varenda jävla minut. Och man tänker inte på att det en gång skall vara över, att avsnitten skall vara slut. Men så är de borta och de där mysiga, regniga dagarna i sängen är inte längre lika mysiga. Så, jag såg klart på Suits, säsong två, idag. Det är underligt hur känslorna liksom kan kännas så äkta när man "förlorar någonting man älskar". Hur jävla tragisk är jag inte? Känner nästan för att grina och krypa ned i ett hål till januari då säsong tre kommer, så deppigt är det just nu. 

Suits är en helt jävla underbar serie full med intriger, kärlek, vänskap, lojalitet, styrka, rättvisa, orättvisa, snygga människor (oh ja!) OCH SÅ VIDARE! Jag vill bara ha mer och mer och mer! Har ni inte sett serien, ge den en chans! Jag blev då inte besviken, inte det minsta. Snarare besatt... ja. Besatt.