Ensamt.

Just nu känns allt bara... skit. Jag försöker verkligen vara positiv, försöker hålla skenet uppe och vara glad. Lyckas till viss del, men det är när jag sitter ensam som allt sköljer över mig, som en jävla flodvåg. Henrik bor inte här längre, han bor faktiskt på Gotland nu och vi kommer inte ses varje dag som vi alltid gjort. Vi har gått från sambos till särbos, det gör något så vansinnigt ont! Det känns både rätt och fel. Rätt eftersom jag vet att den här utbildningen är hans bästa livsinvestering. Fel för att jag sitter här.

Någonting jag har tänkt mycket på idag är att jag också hade kunnat få påbörja mina drömmars utbildning idag, att jag hade kunnat vara med honom, om jag bara hade lyckats undvika att bryta ihop totalt i tredje ring. Hade jag bara orkat den där sista terminen hade allt varit så jävla mycket bättre idag.

Samtidigt som alla dessa tankar snurrar runt i skallen vet jag också att det inte var självförvållat. Jag vet att jag hade det tufft och att jag mådde dåligt psykiskt. Är ju så väl medveten om det, men ändå känns det så förbannat surt och det gör mig irriterad, förbannad, krossad och låg. Fixar jag inte mina betyg nu 2012/2013 vet jag inte hur saker och ting slutar. Orkar inte förlora slaget igen, liksom. Det vore droppen.

Gotland, arkeologprogrammet och fästmannen min är det enda jag har i huvudet just nu. Det är dessa tre byggstenar som motiverar mig till att fortsätta kämpa på. Hade jag inte haft dessa hade jag inte haft någonting. Ärligt. Då vet jag inte vad livet hade haft att ge, men jag vet att det inte hade varit någonting som betyder hälften så mycket som det jag har idag. Är så sjukt tacksam över och kär i min Henrik. Det finns ingen människa i ett par skor på denna jord som kan förvandla mitt dåliga humor och mitt taskiga mående så som han kan. Kan ligga minus och bli plus bara jag får höra hans röst.

Idag har han nollning och vi har inte hört av varandra ännu. Det ger ju såklart mitt låga humör extra syre, att inte få prata med honom och höra hur han mår. Hoppas i alla fall att han har kul och att han mår bra, och att han inte blir allt för packad. Jag älskar dig!

Två dagar kvar.